PCB

PCB-haltiga fogmaterial måste bytas ut

De PCB-haltiga fogmassorna har kommit i blickpunkten eftersom undersökningar har visat att PCB från dessa kan spridas till omgivningen. Forskare har rekommenderat att dessa fogmassor skall tas bort och att man i första omgång bör prioritera fogar som innehåller mer än 1% PCB. På sikt bör även fogmassor med lägre PCB-halt bytas ut.

PCB har en lång industriell historia. Redan på 1920-talet började man använda produkten som isolervätska i elektriska komponenter. På 1950-talet kom PCB till användning i vissa byggprodukter, t ex i förseglingsmassor för isolerrutor, i golvmassor av akryltyp, och i polysulfidbaserade fogmassor.

Under senare tid har fogmassorna kommit i blickpunkten eftersom undersökningar har visat att PCB från dessa kan spridas till omgivningen. Forskare har rekommenderat att dessa fogmassor skall tas bort och att man i första omgång bör prioritera fogar som innehåller mer än 1% PCB. På sikt bör även fogmassor med lägre PCB-halt bytas ut. Man förutsätter att branschen själv tar hand om denna sanering. Om detta inte fungerar kan lagstiftning bli aktuell.

Vad är PCB?

PCB är en förkortning av polyklorerade bifenyler, en grupp ämnen som tidigt visade sig ha egenskaper som gjorde dom användbara i olika tekniska produkter. De flesta är trögflytande, oljelika vätskor men kan också förekomma i pulverform. I fogmassor var det deras beständighet och mjukgörande egenskaper som gjorde dem intressanta.I över 25 år användes produkten utan att några miljömässiga betänkligheter framfördes. I slutet av 1960-talet började det emellertid komma rapporter om PCB´s miljöskadliga egenskaper. År 1966 visade miljökemisten Sören Jensen att en havsörn som hittats död i Stockholms skärgård innehöll den förbluffande halten 1,8 g PCB per kilo fett. Så småningom kunde man också binda den minskade förekomsten av säl i Östersjön till PCB. Undersökningar visade att PCB påverkar reproduktionsförmågan hos däggdjur. Numera vet man också att PCB kan orsaka lymfkörtelcancer. Den nya kunskapen ledde till att öppen användning av PCB förbjöds i Sverige 1972 och viss annan användning, t ex i elektriska komponenter, 1978. Totalförbud infördes 1995.

Var förekommer PCB-haltiga fogmassor?

Under 1950- och 1960-talet var polysulfidgummi, mera känt under varumärket Thiokol, den viktigaste råvaran för elastiska fogmassor. I en del av dessa användes PCB som mjukgörande komponent, ibland i kombination med andra mjukgörare.

Fogmassorna levererades som tvåkomponentprodukter, dvs som en basmassa till vilken man omedelbart före användning tillsatte en härdare. Den färdigblandade produkten applicerades med spruta och härdade inom något dygn till en elastisk gummimassa.

Under 1960- och 1970-talen utvecklades nya typer av elastiska fogmassor, i första hand baserade på polyuretan och silikonelastomerer. I dessa användes inte PCB. I flera avseenden hade de nya produkterna bättre egenskaper och ersatte därför undan för undan de polysulfidbaserade fogmassorna. Idag finns inte PCB-fogmassorna kvar på den svenska marknaden.

I samband med renovering av äldre fastigheter har man i många fall ersatt de ursprungliga fogtätningarna med nytt material. Det finns dock fortfarande ett okänt antalbyggnader med fogar som är äldre än 25 år, dvs som tätades 1973 eller tidigare. Förutsättningarna för att hitta PCB är således att husen är byggda före 1974 och att fogtätningsmaterialen är polysulfidbaserade. Det är dock viktigt att komma ihåg att PCB inte användes generellt och att man därför inte kan utgå från att alla äldre polysulfidmassor innehåller PCB.

Den dominerande användningen av polysulfidmassorna var för utvändig tätning av rörelsefogar mellan fasadelement, i dilatationsfogar och i utvändiga anslutningsfogar vidfönster. Inomhus användes de praktiskt taget inte alls.

Hur identifierar man PCB-haltiga fogmassor?

Tyvärr finns det inget enkelt sätt att på plats avgöra om en fog innehåller PCB. Endast en laboratorieanalys kan ge ett säkert svar. Eftersom PCB-användningen var begränsad till polysulfidbaserade fogmassor tillverkade 1972 och tidigare kan man vid en inventering prioritera dessa i ett första urvalssteg.

En fackman kan vid en besiktning relativt enkelt avgöra om fogmassan kan vara polysulfidbasread eller inte. Däremot är det ovanligt att fastighetsägaren har någon information om detta. Likaså kan man bara i undantagsfall räkna med att finna uppgifter i gamla bygghandlingar. Om omständigheterna visar att fogmassan kan vara polysulfidbaserad och fogen utförd 1973 eller tidigare är det därför nödvändigt att låta utföra en analys för att avgöra om PCB förekommer. Till detta behövs endast några få gram prov. De flesta leverantörer och entreprenörer liksom SFR´s kansli kan ge besked om vilka laboratorier som kan utföra analysen.

Det bör nämnas att man i några fall funnit små mängder PCB i fogmassor i vilka ämnet egentligen inte borde förekomma eftersom PCB aldrig medvetet använts i dessa fogmassor. Anledningen är inte klargjord, och det har förts fram teorier om att det kan röra sig om kontaminering från förorenade betongkanter i samband med omfogning. Även andra förklaringar har föreslagits. Det förekommer även enstaka mätvärden som är orimligt höga. I de fogmassor som PCB används vid tillverkningen ligger halten i storleksordningen 5-20%, i enstaka fall upp mot 30%. Om de uppmätta halterna ligger väsentligt utanför denna intervall kan det finnas anledning att kontrollera analysen en extra gång.


Vilka fogar måste åtgärdas?

Det saknas för närvarande underlag för en realistisk bedömning av sambandet mellan fogmassans PCB-halt och den därmed sammanhängande miljörisken. I den av Naturvårdsverkets publicerade rapporten "PCB i fogmassor" föreslås att fogar innehållande mer än 1% PCB bör bytas ut i en första omgång och fogar med mellan 0,005 och 1% i en andra omgång.

Kostnaderna för ett utbyte beror starkt på omständigheter såsom objektets belägenhet, våningshöjd och tillgång till arbetsställningar eller liftar. Även kostnader för omhändertagande och kvittblivning av avfallet varierar mellan olika kommuner. Man måste också räkna med att fogytorna måste rensas omsorgsfullt från gammal fogmassa innan den nya kan appliceras.

Arbetsmetoderna för sanering av PCB-haltiga fogar överensstämmer i huvudsak med de metoder som tillämpas vid utbyte av andra fogar.

Lämpliga kärl för förvaring och transport av fogavfallet är stålkärl med tätslutande lock.

Vid bortforslandet av PCB-avfallet till den kommunala mottagningsstationen måste transportföretaget ha tillstånd (se förordningen för farligt avfall "SFS 1996:971").