Fasadfog

Bakgrund & syfte

Den praktiska livslängden för rörelsefogar i fasader beror på flera faktorer. Typ av fogmassa, klimatpåverkan genom UV-strålning, dimensionering, utförande och kvalitén på betongkanterna har avgörande betydelse. Moderna fogmassor har ofta betydligt längre livslängd än tidigare material. Normalt kan man numera räkna med en livslängd på 20-30 år medan många äldre fogmassor hade en livslängd på 10-15 år.

Skador

Primärskador: En del av dessa skador är omedelbart synliga från utsidan. Till primärskador kan hänföras skador på det yttre skyddet, dvs vidhäftningsbrott, sk släppor, sprickor i fogsidans material, eller genomgående brott i fogmassan, s k kohesionsbrott. Fogen kan också ha brister som kan vara mer eller mindre synliga. Det kan t ex vara missfärgningar i eller kring fogen, brister i dränering eller isolering.
Primärskador kan leda till fuktinträngning och allvarliga följdskador, t ex korrosion på elementinfästningar, sprickor orsakade av korrosionsprodukter på armering, fukt på väggens insida, frostsprängningar i elementets yttre skikt och försämrad isolering på grund av hög fukthalt. Korrosionsskador på infästningselement och armering kan få till följd att hela elementet lossnar från fasaden. En särskilt allvarlig typ av fuktskada är mögel eller annan svampväxt.
Det är mycket viktigt att skadeorsaken klarläggs inför en renovering eller reparation så att orsaken kan undanröjas. Det är tyvärr vanligt att fogar repareras utan föregående analys av orsaken till konstaterande brister.

När bör fogar renoveras?

Fogar bör kontrolleras regelbundet, helst varje år. Det är särskilt viktigt att kontrollera utsatta fasader, vanligen de på väst- och sydsidan. Genom underhåll och reparationer i tid kan mer omfattande åtgärder undvikas.Om andra reparations- eller underhållsåtgärder skall göras på en fasad kan det vara lämpligt att samtidigt renovera fogarna. Kostnaderna kan då bli betydligt lägre genom att befintliga ställningar eller liftar kan utnyttjas.

Fasadfog